hemTarfala hösten 2003
Tillsammans med Sachiko var jag stugvärd i STF:s stuga i Tarfala augusti och september 2003. En period som bjöd på ett skiftande väder med både snö och kortbyxor om varannat. En dalgång i den mest alpina miljö som finns i Sverige. Vi gjorde några turer i omgivningarna bland annat på Tarfalatjåkka och Tarfalapakte. Sachiko har också en mängd bilder från sommaren.
Vi passade på att ta en liten tur från Sitasjaure när vi gick dit. Jag gjorde dock illa mig en aning i knäet på vägen vilket tyvärr gjorde sig påminnt större delen av månaden.
Sachiko på väg upp genom Tarfalavagge.
Stugvärdsstugan i Tarfala är fantastiskt fin, det är stort och rymligt, batterilyse i taket och gasugn till spisen.
Så här var det vi bodde.
Redan första helgen kom det gott om kompisar som njöt av sommarvärmen. De hade förståss varit ordentligt optimistiska och startat så sent att de kom indrällande under natten men verkade inte ledsna för det. Det är grabbarna som inte drar sig för att bära så det blev en verklig gormethelg med mycket färskmat. Micke och Boine gjorde till och med den tappra insatsen att ro tvärs över sjön för att hämta glaciäris till drinken.
Petra och Pontus anländer med sina packningar.
Ett gäng kompisar på besök i sommarvärmen.
Pontus badar.
Pontus C:son Brandt och Runar Jørgensen sitter och filosoferar på stugtrappen.
Boine hugger is till drinken.
Vi hade en kull ripor som bodde hos oss.
Glaciärklättrare på Isfallsglaciären.
Efter den första solskensveckan fick vi erfara att Tarfala har annat att bjuda på också. Regn dimma och snö kom att dominera. Det blev emellertid en del riktigt fina men kalla dagar med gott om nysnö som låg även runt stugan innan augusti var över.
Solen skiner fram över passet mot Koupervagge.
Stugvärdsstugan i kvällsdimman.
Överraskade av regnet.
Det blev några fantastiskt fina dagar med nysnö igen i September. Några tidiga morgonar tog jag med kameran över jokken till de små sjöarna på andra sidan där det blev fantastiskt fina isformationer.
Ett gröestrå som fått höstens första snö.
Kaskaspakte
Kaskastjåkka
Tarfalajaure en solig morgon i nysnö, augusti.
Is i en jokken i samma veva.
Min sambo även i stugvärdstjänsten Sachiko.
Polarull som frusit in i is.
Nedre delen av Tarfalavagge i nysnö.
En ordentlig port i en snölega.
Den enda egentliga toppturen på hela vistelsen gjorde vi när Hans och Herbert kom på besök. Vi gick då upp på Tarfalatjåkka och Tarfalpakte. Runt i kanten på glaciären norr om stugan till passet mellan Kaskastjåkka och Tarfalatjåkka och sedan vidare längs ryggen söderut. Vägen upp var bra, Tarfalapakte var en läcker topp luftigt utan att vara läskigt och en läcker utsikt. Ner från toppen söderut var förvånansvärt jobbig för att det var mycket lös sten som rör på sig hela tiden trots att det inte är så brant.
Tarfalatjåkka
Herbert Gunell och Hans Nilsson på besök och topptur på Tarfalatjåkka.
Tarfalajaure sett från Tarfalatjåkka, stugplatsen skymtar till vänster i bilden.
På toppen av Tarfalapakte.
Så kom Carl-Fredrik och Robban och hälsade på också
Robert Niemi i fotartagen.